Preventivmedlens historia – tidslinje och när det blev lagligt

Vad gjorde vi egentligen innan preventivmedel fanns?

Så länge människor har funnits på jorden har vi haft sex. Men många av de preventivmedel vi känner till idag – som p-piller, p-stav, p-spruta och så vidare – har bara funnits under en relativt kort tid. Så vad gjorde man förr i tiden för att undvika att bli gravid? Innan vi går närmare in på preventivmedlens (ibland ganska bisarra) historia ska vi blicka ännu längre tillbaka.

Det är lätt att tro att folk blev gravida till höger och vänster innan det fanns preventivmedel. Men även om det inte finns några skriftliga källor från tiden då vi var jägare och samlare är forskare ganska säkra på att kvinnor brukade få barn med minst några års mellanrum. Detta skedde naturligt eftersom barn ammades i flera år, vilket hämmade fertiliteten naturligt [1].

Hur preventivmedel har påverkat kvinnors sexuella frigörelse

Vi kan inte prata om preventivmedlens historia utan att också nämna vilken betydelse de har haft för kvinnors sexuella frigörelse. Att kunna kontrollera om och när man får barn utan att behöva avstå från sex har spelat en enorm roll för kvinnors självständighet och för kvinnorörelsen i stort. Tillgång till preventivmedel innebar att fler kvinnor kunde fullfölja högre utbildning och komma ut i arbetslivet [2].

Under den sexuella revolutionen på 60- och 70-talet, när synen på sex blev mer öppen, innebar p-piller och andra preventivmedel också att kvinnor kunde njuta av sin sexualitet utan att behöva vara rädda för att bli gravida [3]. Så, med det sagt är det dags att titta närmare på preventivmedlens historia – nu kör vi!

Avbrutet samlag har funnits väldigt, väldigt länge

Avbrutet samlag är förmodligen ett av de äldsta sätten att förhindra graviditet. Metoden går ut på att man drar ut penis ur slidan innan utlösningen. En av de första gångerna som avbrutet samlag omnämns är i berättelsen om Onan i Toran, och den referensen är mer än 2 500 år gammal [3]. Det finns också uppgifter om att avbrutet samlag användes tidigt i Kina och Indien [3]. Metoden i sig är dock troligen äldre än de skriftliga källor som finns. Vi kommer aldrig att få veta vem som kom på den (ursäkta ordvitsen) eller när den användes för första gången, men vi är säkra på att den har funnits länge.

Idag är det fortfarande många som använder avbrutet samlag [4]. Det finns visserligen några naturliga fördelar – som att det är gratis och kan användas när man inte har något annat alternativ tillgängligt – men det är faktiskt inte så effektivt (80 % vid typisk användning) [5]. Det är också bra att komma ihåg att det kan vara svårt att få till tajmingen, och även om ni lyckas tajma rätt kan man fortfarande bli gravid av försatsen om den kommer in i slidan.

Några tvivelaktiga råd från preventivmedlens historia

Här kommer vi hoppa fram lite grann i historien, för vi behöver prata om några ... lite udda ... metoder.

Drick något giftigt

De gamla grekerna gav oss många fantastiska saker, som demokrati, teater och OS, men deras råd om preventivmedel lämnar en del övrigt att önska, milt uttryckt.

Det finns många exempel på skadliga hopkok under preventivmedlens historia. Omkring 500 f.Kr. föreslog Hippokrates, som ofta kallas för den västerländska medicinens fader, att kvinnor skulle dricka kopparsaltvatten för att undvika graviditet [6]. Av uppenbara skäl var det inte effektivt (dessutom är koppar giftigt att dricka), så vi är glada att den metoden inte levde vidare.

Råd som nog får din partner att höja på ögonbrynen…

Man skulle kunna tänka sig att de gamla grekerna skulle komma med något bättre efter att ha fått ytterligare några hundra års betänketid, men så blev det inte. Under 200-talet gav gynekologen Soranus oss inte bara ett, utan tre (!) oanvändbara tips. Han föreslog att kvinnor skulle:

• Hålla andan under sex (vilket får oss att undra lite över Soranus uthållighet i sängen)
• Nysa efter sex så att sperman kommer ut (jaha, prosit?)
• Hoppa bakåt sju gånger efter sex (ingen tid att gosa efteråt här inte) [6]

Vi skulle gärna vilja säga att de konstiga råden tog slut här, men tyvärr inte.

Vad gjorde du med citronen, sa du?

På 1700-talet ska den ökände kvinnotjusaren Casanova ha bett sina älskarinnor att använda citronhalvor som en sorts pessar för att förhindra graviditet, och han tar till och med åt sig äran för denna ”uppfinning” i sin självbiografi [3]. Sanningen är dock att det inte var han som kom på idén att fruktjuice kunde döda spermier (redan omkring år 2000 f.Kr. bekrivs hur bomull eller ull indränkt i fruktjuice sattes in i slidan för att förhindra graviditet) [7]. Men kanske var han den första som hoppade över mellansteget och helt enkelt satte in hela citronhalvan. Vi är osäkra på detaljerna här.

I dagsläget har vi inga siffror på hur effektiva de här citrusbaserade preventivmedlen var, men de rekommenderas definitivt inte idag. Även om det är möjligt att den naturliga syran som finns i citroner kan fungera som ett slags spermiedödande medel (ja, det finns studier om detta [8]), känns det som att vi kan lämna citronerna i matlagningen där de hör hemma.

En intressant sak är däremot att det än idag finns preventivmetoder som bygger på kunskapen om att syra kan påverka miljön i slidan och göra det svårare för spermier att simma. Ett sådant exempel är vaginalgelen Phexxi, som dock inte finns i Sverige eftersom det inte är godkänt här. Phexxi är inte lämpligt för personer som tidigare haft urinvägsinfektion och är 86 % effektivt vid typisk användning [9].

Barriärmetoder har funnits länge

Barriärmetoder är preventivmedel som fysiskt hindrar spermierna från att nå ägget. Sådana metoder har funnits i tusentals år, och när vi ser tillbaka på de första varianterna är vi glada att det har gjorts en del förbättringar genom åren.

Gamla metoder som inte var för de äckelmagade

Var kan då Casanova ha fått sin inspiration ifrån? De första metoderna som liknade pessar eller spermiedödande medel går att hitta minst så långt tillbaka som år 2000 f.Kr., och de varianterna fortsatte användas ända in på medeltiden [7, 10]. De var dock inte gjorda av samma material som vi är vana vid idag. Om du hade levt under den tiden hade du kanske använt något av följande i slidan:

• Bomull eller ull indränkt i oljor, fruktjuice eller örter
• Honung
• Gräs
• Tång
• Krokodil- eller elefantspillning
• Vin
• Bergsalt
• Svamp (en version används än idag i vissa delar av världen!) [3, 7, 10]

När vi tittar på den här listan idag ser vi en förteckning över saker man inte vill stoppa i slidan, men vi kan nog sammanfatta det hela med frasen “man tager vad man haver”. När allt kommer omkring används ju faktiskt både barriärmetoder och spermiedödande medel fortfarande, om än i andra former.

Moderna barriärmetoder tar form

På 1800-talet börjar det komma pessar som mer liknar dem som finns på marknaden idag. De första skräddarsydda pessaren gjorda av gummi utvecklades i Tyskland på 1830-talet, och de fortsatte att förbättras under resten av seklet [3].

Efter att ha lärt sig om pessar under en resa till Holland 1915 spelade Margaret Sanger, som grundade Planned Parenthood i USA, en viktig roll för att göra pessar tillgängliga och lagliga i just USA. Eftersom det var olagligt att distribuera preventivmedel däri början av 1900-talet (lagar vid den tiden förbjöd alla läkemedel eller föremål som kunde användas för att förhindra befruktning [11]), var hon tvungen att smuggla in pessaren i landet. Hon åkte fast, men vann senare en rättsprocess som gjorde det möjligt att importera dem. På 1940-talet var pessar den mest populära preventivmetoden i USA, men senare konkurrerades den ut av andra metoder, såsom p-piller [3].

Även i Sverige stötte pessaret på motstånd, och 1911 infördes en lag som förbjöd spridning av information om preventivmedel. Trots det kämpade Elise Ottesen-Jensen, en av initiativtagarna bakom RFSU, för att göra preventivmedel tillgängligt för kvinnor och under 1920-talet provade hon ut pessar åt kvinnor i samband med sina föreläsningar [12]. 1938 upphävdes lagen som förbjöd information om preventivmedel [13].

Kondomer har inte alltid varit en dans på rosor

Kondomen är en av de vanligaste preventivmetoderna idag, och den är faktiskt också en av de äldsta. Men det var långt från de första varianterna till de moderna kondomer vi är vana vid idag. Här kommer några höjdpunkter ur kondomens historia:

• Kondomer på grottmålningar: Den tidigast dokumererade kondomen finns på en grottmålning i Frankrike, som föreställer en man som använder en kondom under sex. Målningen uppskattas vara mellan 12 000 och 15 000 år gammal [3]. Vi vet inte exakt hur kondomer användes för så länge sedan, men vi tycker ändå att det är ganska häftigt!
• Skydd mot ormar och skorpioner: Det första kända skriftliga omnämnandet av en kondom kommer från berättelsen om kung Minos av Kreta, som tros ha levt 3 000 f.Kr. Där nämns faktiskt en femidom (en slags kvinnlig kondom). Enligt legenden innehöll kung Minos sperma ”ormar och skorpioner” och för att skydda sig satte hans fru in en urinblåsa från en get i slidan [14]. Det här är inte direkt fakta som går att verifiera, men berättelsen visar ändå på en kulturell medvetenhet om barriärmetoder och hur de kan användas.
• Kondomer gjorda av tarmar från djur: De gamla egyptierna var tidiga användare av kondomer. Enligt källor från 1300 f.Kr. använde de ett slags fodral för att täcka penis [10], och det förekom också i antikens Rom, Grekland, Kina, Japan och Nya Guinea. Dessa tidiga kondomer var ofta gjorda av tarmar eller urinblåsor från djur, eller av silkespapper [14].
• ...eller linne: Vissa tidiga kondomer tillverkades av linne. En av de första gångerna som en kondom i modern mening omnämns var faktiskt under 1500-talet, då forskaren Gabriele Falloppio genomförde experiment som visade att linnekondomer skyddade mot syfilis [14]. Toppen med skydd mot könssjukdomar, men är det någon mer som tycker att det låter lite obekvämt för alla inblandade med just linne?
• Äntligen gummi! Det var först 1844, när Charles Goodyear patenterade vulkaniserat gummi, som kondomen så som vi känner den idag verkligen började ta form. År 1860 var kondomer ganska allmänt tillgängliga [14].
• Kondomen i Sverige: I Sverige var det förbjudet att importera kondomer under början av 1900-talet, men det förbudet togs bort 1937. Samma år öppnade RFSU sin första butik där kondomer gick att köpa [13].

Idag tillverkas kondomer av latex, polyuretan (en slags mjuk plast) eller polyisopren (syntetiskt gummi). Även om dagens kondomer ser ut (och känns!) väldigt annorlunda jämfört med de historiska varianterna, har sättet vi använder dem på inte förändrats – än idag förlitar sig många på kondomer både för att förhindra graviditet och som skydd mot könssjukdomar. Länge leve kondomen!

Historien om naturlig familjeplanering

Naturlig familjeplanering, alltså metoder som bygger på fertilitetsförståelse, går ut på att förstå när man är fertil under menscykeln. De har också funnits ett tag.

Naturlig familjeplanering som vi känner den idag började dyka upp under 1900-talet, men redan på 1600- och 1700-talet hade afrikanska och ursprungsamerikanska kvinnor förstått att livmoderhalssekret (flytningar) var kopplat till fertilitet och använde denna kunskap för att förhindra eller planera graviditet. Västerländsk medicin kom ikapp först på 1960-talet, när Billingsmetoden introducerades [3].

Att använda menscykeln för att förutse fertiliteten

Det var först på 1920-talet som forskare upptäckte när i menscykeln som ägglossningen sker. Från upptäckten att ägglossningen i genomsnitt inträffar 14 dagar före nästa mensblödning utvecklades den första kalendermetoden [16].

Nu vet vi förstås mer. I en studie av över 600 000 cykler från Natural Cycles-användare slog vi hål på myten att genomsnittscykeln är 28 dagar. Dessutom såg vi att den genomsnittliga lutealfasen faktiskt är 12 dagar lång. Samtidigt varierar tidpunkten då ägglossningen sker från person till person, vilket understryker vikten av individanpassade lösningar, som NC°-appen [17].

Det börjar hetta till med temperaturmetoden

Det faktum att ägglossningen inte alltid inträffar samma dag spelade också en roll för hur andra metoder som bygger på fertilitetsförståelse utvecklades, eftersom det blev tydligt att det behövdes mer information än bara att räkna cykeldagar.

En viktig upptäckt inom området fertilitet var att basaltemperaturen (BBT) är kopplad till ägglossningen. På 1930-talet upptäckte dr Rudolf Vollman och hans fru Emmi att en ökning av basaltemperaturen är ett tillförlitligt sätt att bekräfta att ägglossningen har skett [16]. Denna upptäckt banade väg för temperaturmetoden, även känd som BBT-metoden, där användaren mäter sin basaltemperatur under hela menscykeln för att hitta ägglossningen och de fertila dagarna.

Andra metoder fortsatte att utvecklas under senare delen av 1900-talet, och den symptotermiska metoden är ett exempel – den kombinerar basaltemperatur med kartläggning av andra symptom under menscykeln, såsom flytningar eller luteiniserande hormon (LH).

Fertilitetsförståelse i smartphone-eran

När smartphonens kom blev de snabbt en del av vår vardag, och de påverkade även utvecklingen inom fertilitetsförståelse och naturlig familjeplanering. Plötsligt blev det möjligt att följa sina symptom i olika typer av appar. Men utvecklingen stannade inte där: 2017 blev Natural Cycles-appen CE-märkt som preventivmetod, och året därpå blev den även den första FDA-godkända preventivappen.

P-pillrets historia

Lanseringen av p-pillret anses vara en milstolpe i preventivmedlens historia och har spelat en viktig roll för reproduktiv hälsa i stort. Det första p-pillret godkändes av FDA 1960, men forskningen som lade grunden för det började flera decennier tidigare. En viktig upptäckt var att de kvinnliga könshormonerna som styr menscykeln, östrogen och progesteron, kunde användas för att hämma ägglossningen hos djur [18].

Denna forskning inleddes på 1920-talet och fortsatte under decennierna som följde, men det var först på 1950-talet som den började appliceras inom preventivmedel. Margaret Sanger, grundare av Planned Parenthood, finansierade tillsammans med sin vän Katharine Dexter McCormick forskning som så småningom ledde till utvecklingen av historiens första p-piller, som innehöll en kombination av syntetiskt progesteron och östrogen [3].

När blev p-piller lagligt?

Trots FDA-godkännandet 1960 dröjde det lite längre innan p-piller blev allmänt tillgängliga. Medicinalstyrelsen i Sverige godkände de första p-pillren 1964, och de kom ut på marknaden 1965 [19]. 

Även i USA tog det tid. På 60-talet var användningen av preventivmedel fortfarande begränsad i USA genom lagar som förbjöd alla föremål eller läkemedel som var avsedda att förhindra graviditet. 1965 vann Planned Parenthood en rättsprocess som upphävde förbudet mot preventivmedel för gifta par [3]. 

De rättsliga striderna om p-piller fortsatte i flera år, och det var först 1972 som USA:s Högsta domstol legaliserade alla former av preventivmedel för alla – vilket innebar att även ogifta kvinnor i USA fick tillgång till p-piller [1, 2].

Säkerhetsfrågan

Även efter att p-pillren kom ut på marknaden fanns det en del oro om hur säkra de var att använda. Den första generationens p-piller innehöll mycket högre doser hormoner än vad vi vet är nödvändigt idag, vilket innebar att risken för biverkningar, som blodproppar, var högre [18].

Samtidigt fortsatte forskningen, vilket resulterade i många förbättringar. De p-piller som finns idag skiljer sig mycket från de första. Halterna av hormoner i pillerna minskades och olika typer av syntetiska hormoner utvecklades [18].

Idag är p-piller både ett säkert och effektivt preventivmedel.

Andra kort- och medellångtidsverkande metoder

Förutom p-piller finns det andra så kallade ”korttidsverkande” metoder, alltså metoder som behöver tas oftare för att vara effektiva (tänk p-piller som tas dagligen jämfört med långtidsverkande metoder som kan användas i flera år i taget). Det finns också metoder som ligger någonstans mittemellan lång- och korttidsverkande, och dessa kallas ibland för medellångtidsverkande metoder.

P-ring

Förutom p-piller är p-ringen ett annat exempel på en korttidsverkande metod. Det är en liten ring gjord av mjuk plast som förs in i slidan, där den släpper ifrån sig hormoner för att förhindra graviditet. Den allra första p-ringen, som var avsedd att användas i en månad och sedan bytas ut, godkändes av FDA 2001, vilket innebar att ytterligare en preventivmetod kom ut på marknaden. År 2018 godkände FDA även en annan typ av p-ring som kan användas under ett helt år [20].

P-spruta

P-sprutan är ett exempel på en medellångtidsverkande metoder. Den godkändes av FDA 1992, men blev faktiskt tillgänglig i stora delar av världen redan 1971. Inledningsvis fanns det farhågor om att sprutan ökade risken för bröstcancer, men studier har visat att så inte är fallet, och p-sprutan är en säker och effektiv metod som används av kvinnor över hela världen än i dag [3].

Långtidsverkande preventivmetoder

Så utvecklades spiralen

Spiralen har drastiskt förändrat hur vi tänker på och använder preventivmedel. Spiral är en mycket effektiv preventivmetod (mer än 99 %) och eftersom det också är en långtidsverkande metod är det ett utmärkt alternativ för många.

Den allra första spiralen utvecklades av dr Richard Richter och tillverkades av silkesmaskar (ja, du läste rätt). Även när utvecklingen av spiralen fortsatte användes silkesmaskar under de följande decennierna. På 1930-talet tillsattes silvertråd, vilket gjorde metoden mer effektiv när det gällde att förhindra graviditet, men silvret absorberades också av kroppen och färgade kvinnors tandkött blått och svart [21]. Silverspiraler togs ur bruk, men man hade bekräftat att metall kan vara effektivt för att förhindra graviditet.

Utvecklingen fortsatte, och en spiral som liknar de som används idag började ta form i slutet av 1960-talet, när dr Howard Tatum tillverkade en T-formad plastspiral i ett försök att minska biverkningar som kramper och blödningar. Samtidigt ledde studier på kaniner till att dr Jaime Zipper upptäckte att koppar var effektivt för att förhindra graviditet när det placerades inuti livmodern. De två kombinerade sina upptäckter, och den första kopparspiralen skapades 1969 [21].

Det var dock fortfarande en bit kvar innan spiralen blev allmänt tillgänglig som preventivmedel. Den första kopparspiralen tilläts i Sverige år 1972 [13], och den version som är vanligast idag kom till Sverige 1997. Hormonspiralen utvecklades under 1970-talet och kom ut på marknaden på 90-talet [22].

P-stav

Forskningen som ledde till att p-staven uppfanns började redan under 1950-talet, då pellets innehållande progesteron sattes in under huden på kaniner. Det tog dock ett tag innan det kom till användning på människor. Den första p-staven godkändes av Världshälsoorganisationen (WHO) 1984 för användning som preventivmedel över hela världen. I USA dröjde det dock innan FDA var med på tåget – först 1990 blev p-staven godkänd för användning där [3].

Natural Cycles: en game changer

De flesta framstegen inom preventivmedlens historia har gjorts inom det medicinska fältet, men den digitala eran har också banat väg för nya innovationer. År 2013 letade den svenska fysikern Elina Berglund efter ett hormonfritt sätt att förhindra graviditet. Eftersom hon inte fann vad hon sökte på marknaden bestämde hon sig för att ta saken i egna händer – och så utvecklades Natural Cycles.

NC°-appen bygger på vetenskapen om menscykeln och att mäta temperatur (på så sätt liknar den fertilitetsförståelse, vi pratade om tidigare). Men Natural Cycles tar det hela ett steg längre genom att kombinera den här kunskapen med en algoritm som beräknar din dagliga fertilitetsstatus. Genom att analysera varje enskild användares unika temperaturdata och cykelegenskaper, tillsammans med valfria ägglossningstest, erbjuder NC°-appen en naturlig preventivmetod som är anpassad efter varje individ.

Vid det här laget undrar du kanske hur Natural Cycles skiljer sig från traditionell fertilitetsförståelse? Det är en bra fråga! Forskning visar att Natural Cycles hittar de fertila dagarna med mer precision än kalenderbaserade metoder, eftersom den anpassar sig efter varje person baserat på deras unika temperatur- och cykeldata. NC°-appens effektivitet – 93 % vid typisk användning och 98 % vid perfekt användning – är också högre än andra kalenderbaserade metoder, eftersom den bygger på vetenskapen om hur kroppstemperaturen förändras under menscykeln [23].

Natural Cycles blev CE-märkt i Europa 2017 efter att en vetenskaplig studie på mer än 22 000 kvinnor bekräftade appens effektivitet som preventivmetod [24]. 2018 skrev Natural Cycles historia ännu en gång då den blev FDA-godkänd i USA som den första preventivappen. Än idag är Natural Cycles den enda preventivappen på marknaden som är godkänd av FDA.

Nya innovationer gör NC° ännu enklare att använda

NC°-algoritmen behöver temperaturdata för att kunna ge en daglig fertilitetsstatus. Du kan använda en basaltermometer (som mäter med två decimaler) och logga data direkt i appen, antingen genom att synka NC°-termometern med appen via Bluetooth eller genom att lägga in temperaturen manuellt. Men vi på Natural Cycles fortsätter alltid att sträva efter nya innovationer, däribland wearables – alltså bärbar teknologi – som gör mätningen ännu smidigare.

Under 2021 fick Natural Cycles ytterligare ett FDA-godkännande, som innebar att NC°-appen kan använda temperaturtrender från Oura Ring som samlas in under natten. Detta följdes av ytterligare ett godkännande 2023 från tillsynsmyndigheter i USA, Europa och Australien, som innebär att appen kan använda handledstemperatur från Apple Watch, som även den samlas in under natten. Vi strävar ständigt efter att kunna erbjuda fler sätt att mäta, så att ännu fler ska kunna använda Natural Cycles – så håll utkik efter fler uppdateringar!

Här vill vi också poängtera att dessa wearables inte ska användas för att förhindra graviditet på egen hand – NC°-appen är fortfarande den enda CE-märkta och FDA-godkända digitala preventivmetoden.

Förstå dina alternativ med Natural Cycles

Tack för att du läste om preventivmedlens fascinerande historia – vi hoppas att du lärde dig något nytt! Här på Natural Cycles anser vi att kunskap är makt. Alla har rätt till information som gör det möjligt att fatta välgrundade beslut om sin egen hälsa, och det gäller även preventivmedel. Vi vet att det inte finns en enskild metod som passar alla – alla har olika behov, och våra behov och önskemål förändras dessutom under livet. Därför är vi stolta över att inte bara kunna sprida kunskap om olika preventivmedel, utan också erbjuda en hormonfri metod i form av NC° Birth Control – den första och enda preventivappen som både är CE-märkt och FDA-godkänd. Varför inte se om Natural Cycles kan vara rätt för dig?